Mando Diao

Åh mitt hjärta slår hårt för Mando. Jag har så många perfekta minnen med deras musik. Började nöta i högstadiet, åttan kanske. De var de vanligaste låtarna, down in the past och god knows och några till. I gymnasiet utforskade jag mer, fick mer okända favoriter som you can't steel my love och ochrasy. Min första konsert var Mando, min första fest var Mando, min första band-besatthet var Mando. Så många minnen.. Jag älskar när Björn ryter, älskar när Gustav skränar, älskar när dom spelar vilt och älskar dom när dom kör akustiskt. Dom är perfekta live, dom är perfekta när allt är ett helvete och perfekta när allt är underbart. Nu senast har jag upptäckt att dom släppt ett album på svenska. Så bra, så behagligt! I ungdomen är den låten jag nöter sönder. Jävligt fint. Åh, Mando..