Bevittnade just det vidrigaste scenariot i kategorin misslyckad barnuppfostran: Mamma kommer in i butiken med dotter på ca 6år. Dotter vill inte gå in i butiken och slår, HÅRT på sin mamma och skriker att hon är dum. Mamman säger med svag röst "men sluta gör så där" och fortsätter kolla på produkter. MEN PÅ FULLT ALLVAR!?!?!? Var det mitt barn hade jag låst in henne i ett högt torn vaktad av en drake. Good LORD!
Jag fattar inte vad alltför många av dagens föräldrar tänker med? Det kan ju då inte vara sunt förnuft i alla fall. Alltså det viktigaste man ska komma ihåg när ungen är kläckt är att det väntas ca 15-18 år av konsekvent tjat. Så är det bara, tjat, tjat, tjat. Och lyckades man orka hålla fast vid sina principer (om man nu hade skaffat några innan man blev på tjocken) så har man förhoppningsvis ett för samtliga miljöer behagligt barn att vistas runt som sedan blir en behaglig vuxen människa att vistas runt på arbetet och på andra allmänna platser. Det är väl inte det mest överraskande att barn är jävla skitungar nu förtiden eftersom föräldrarna tycker att det blev för jobbigt sådär lagom till att ungen behöver som mest vägledning och konsekvent support.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar