Dagen startade ju helt kukballe.... (sry). Till och börja med gick jag och la mig utan David igår kväll. Alltså vaknade jag utan killen idag, vilket sög, även om jag ändå vaknade ganska tillfreds på nåt mirakulöst sätt. Gick upp och fick till min härliga överraskning se att det var minus 22 ute. Greeat. Nåväl, ingen anledning att va bitter. Klä sig, göra ordning lite te i en termosmugg och till bussen. Och som tack för att jag står vid hållplatsen i god tid kommer busssen en kvart för sent. Tack. När sen bussen äntligen kommer och jag vara vill sitta i ett ensamt mörkt hörn och smutta på mitt varma te med musik öronen, då är bussen full med folk, alla lampor lyser, mitt te är kallt och en hörlur i mitt headset glappar. Resultat: Jag får sitta bredvid en blängande tant i städbelysning utan te, och lyssna till aggresiv rock i ena örat och motor-buller i andra...... Som lite härligt hårt vispad smörgrädde på detta klumpiga äckelmos var jag påväg in till jobbet, klockan visade ca 06.30.
Annars då, svullat godis i ren protest mot kyla och abstinens efter min karl. Hade en så underbar helg, ville aldrig att den skulle ta slut. Fast det vill jag ju aldrig att tiden ska göra när jag spenderar den med David.. :) Hjärtat, älskar dig!
sötnosar !
SvaraRadera