I en surrealistisk verklighet av komplicerade situationer har vi dumpat oss själva. Jag kommer inte över gränsen, jag når aldrig över kanten, mina fåglar har flytt och mitt glas står inte ens halvfullt. Det står tomt. Hur fullt är ditt glas? Hur bra mår du på en skala? Vill du veta hur jag mår? På en skala mellan 1 till 10 där tio är bäst, så mår jag som man gör när man ligger begravd 15 meter under all skit som kommer före ett.... Snälla, kan vi fixa det här nu?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar